MH & Hälsa

/avel-o-halsa-randi-uppfodargrupp.jpg

    

 

 

 

 

 

 

                      Trippel utställning i Jönköping 2010
Fr v Marie-Louise, Lotta, Randi och Annelie.

Dandie Dinmont Vänner har fått lov av författaren Jonas Wiborg, att få använda texter och foton ur hans bok ”Mr Dinmonts egna terrier”.

Tack Jonas!

DANDIENS MENTALITET

En verklig clown med en kungs värdighet – Den gamle kloke mannen bland terriers

Rasen har inte vad man kallar ett typiskt terriertemperament – som beskrivs som alert, mycket pigg, på tårna och alltid redo. Dandien är i många situationer aktiva och deltar i vad som händer, men den äger sitt speciella filosofiska lugn. Det är knappast troligt att dandien numera används till jakt. Jaktanlaget är tämligen slumrande men det kan variera från individ till individ. I äldre berättelser beskrivs dandies som ivriga kattjägare. Visst finns det de som försöker knipa en katt, men jag tror att det är till stor del en uppfostringsfråga. Om en dandie får växa upp med en katt blir det sällan några problem. Vikten av att bibehålla rasens lugna natur kan inte nog understrykas för en ljus framtid. Att dandien får fortsätta vara den gamle kloke mannen bland terriers är något alla uppfödare måste slå vakt om.

Det som alltid tycks ha förekommit i rasen är vad de brittiskda uppfödarna kallar för homebirds, alltså de som är gladast och lyckligast om de får vara hemma i sin vardagsmiljö och slippa allt vad utställningar heter. Men det är bara att acceptera. Dandien är innerst inne som ung och rebellisk mycket resonlig och förståndig.

Det bästa en kryddterrier vet är att få vara med sin ägare, omgiven av sin familj. Inte för att vara ett plåster som hela tiden pockar på uppmärksamhet, utan för att kunna iakta vad ägaren har för sig och emellanåt göra sig påmind för att få en klapp och några vänlig ord.

En dandie dinmont tycker mycket om alla människor och speciellt sin familj. Det här är frågan om mycket intelligenta hundar. Man blir lätt avslöjad om man försöker lura en dandie. Få hundar av rasen är roade av lydnadsdressyr eller andra liknande aktiviteter. Det ska ske på deras villkor.

Umgänget med andra hundar är mottot – Sköt du ditt, så sköter jag mig -. En individ av rasen med typiskt temperament, avskyr att slåss, men blir han hotad och måste försvara sig blir det en kamp på liv och död.

Man bör alltid vara försiktig med hur man lämnar två dandiesar av samma kön ensamma. Om det händer att dandies slåss är det ofta i samband med tikarnas löpperioder. Då kan det av naturliga skäl bli spänningar.

Något typiskt för dandien är dess kraftiga och djupa skall. Rasen är dock inte speciellt skällig.

I umgänget med dandie dinmont terriers står det på något sätt klart att rasen inte är något nytt påfund. Dandiens unika, behagliga väsen talar tydligt om för oss att de länge vandrat bland människor och med sina mörkbruna ögon sett åtskilligt hända. Ändå finns det väl knappt någon ras som så väl passar in i ett modernt samhälle.

 

 

 

 

 /ceasar.jpg

Hej!

Detta är ett sammandrag av skrivelser och inlägg  i olika sammanhang som jag gjort de senaste åren, delvis i samarbete med Göran Hoppe.

Motivationen för denna skrivelse är mycket stark, vilket  understöds till stor del av professor Ekestens kommentarer...

Vi har nu ett tillfälle att gemensamt visa en vilja att göra något för ett av problemen inom Dandie dinmont terrier, nämligen den allvarliga och smärtsamma och i de flesta fall ärftliga sjukdomen glaukom.

Jag har genom en mer än 40 årig uppfödning inom rasen labrador retriever haft möjlighet att dra paralleller. Tidigt, på 1960.talet hade vi inga restriktioner vare sig vad gäller ögon, höftledsröntgen e dyl. Så kom den ena rekommendationen eller påbudet efter det andra. Man knorrade men fann sig och nu med det perspektiv vi har kan vi säga ” tack och lov att det gjordes så mycket, ibland t o m relativt snabbt”. Idag lever vi i en helt annan värld , vi har känt höftledsstatus och dito armbågsledsstatus på våra avelsdjur, vi har gentestmöjlighet för PRA-anlaget mm. En helt annan värld.

Så jag vädjar till alla Dandie älskare: se framåt i ett längre perspektiv!

Rasen är liten och utsatt. Vi kan genom en enkel ögonundersökning begränsa riskerna att glaukomanlaget förs vidare. Eftersom sjukdomen drabbar i relativt vuxen ålder är ju risken alltid överhängande att hundar som senare utvecklar sjukdomen hinner gå i avel, vårt enda medel idag är ju ögonkontroll .

Vi har många veterinärer med ögonkompetens spridda över hela landet och kostnaden för en undersökning ligger på omkring 400:- så varför skjuta upp ?

 

 

Hälsningar

Lili Lagerqvist

 

 /ko6.jpg

                                                                                        Foto: Kent Ohlsson

GONIOSKOPI – VAD ÄR DET?

 

Under årens lopp har man hört om glaukom, grön starr, som är en dramatisk och plågsam ögonsjukdom och att den förekommer i vår ras. En sjukdom som är rasbunden måste alltid betraktas som ärftlig och man har undrat och bekymrat sig men några glaukomfall inom den svenska Dandiestammen hade tydligen inte visat sig förutom några ströfall och då har det varit Dandies i hög ålder. Tills för några år sedan. Då drabbades ett par tikar och ägaren blev naturligtvis chockad och ytterst förtvivlad. Och sedan, inom loppet av ett par år blir ytterligare ett par tre fall kända hos yngre hundar men fortfarande såg vi ingen nära släktskap mellan individerna, inte mer än vad alla i vår lilla ras kan visa upp. För ett år sedan var det dags för min uppfödning att få ett fall. En fem år gammal hane drabbades. Bägge ögonen angreps med kort tids mellanrum och hunden avlivades och stor sorg och oro följde.

Eftersom jag fött upp labrador retriever mycket länge, och därigenom blivit konfronterad med ett antal ärftliga ögonsjukdomar som vi lyckats begränsa genom årliga ögonspeglingar av avelsdjuren hos särskilt utbildade veterinärer, hade jag redan god kontakt med flera av dessa. Först sökte jag veterinär och ögonspecialist Lennart Garmer, medlem i SvTeKs aelskommitté, och fick en hel del goda råd och han hänvisade mig vidare till vår främste expert på glaukom hos hund, nämligen Björn Ekesten på SLU. Han engagerade sig snabbt och erbjöd sig att göra den undersökning – gonioskopi - som kan konstatera en förträngning av ögats kammarvinklar, den defekt som utvecklar glaukom, inte alltid men dock. Björn Ekesten hade aldrig tidigare gjort denna undersökning på Dandie dinmont terrier och hans intresse och vilja att hjälpa oss var påtaglig.

Tre Dandies av min uppfödning fick tid en kväll i april. Själva undersökningen var förvånande enkel, några droppar bedövningsmedel i varje öga utan någon reaktion från hunden. Björn lade därefter något som kunde liknas vid en väldigt tjock kontaktlins över själva ögat, fortfarande ingen reaktion från hunden. Genom ytterligare förstoringsglas och en stark lampa undersökte han ingående det ena ögat, sedan det andra.. Det hela tog ca 15 minuter och våra hundar fick beröm för att uppförde sig ”exemplariskt”, dvs de satt blickstilla när så krävdes.

När Ekesten ändå var s a s ”i farten” kollade han även lins och näthinna och vi fick långa utförliga protokoll med oss, varav en kopia skall ha gått in till SKK. Dessa resultat registreras dock f n inte på de undersökta individerna.

Kostnad? Kr 600:- per hund (då inräknades tillägget för lins- och näthinnekoll).

De tre hundarna (varav en är brorsdotter till den drabbade och därmed närmast släkt) är sinsemellan släkt, de två andra är ett helsyskonpar. Nu var resultaten på dessa tre undersökningar lyckosamma, ingen av hundarna visade någon form av förträngning av kammarvinklar vilket ju var mycket positivt.

Att vara säker på att dessa hundar är fria från glaukomanlaget kan man naturligtvis inte vara men åtgärden innebär ett steg i rätt riktning för att motarbeta att vi får en större spridning av glaukom inom rasen. Björn Ekesten ansåg att möjligheterna att få ett grepp om sjukdomen är bra mycket större i en liten ras än i en av de större.

Vi kommer ju att få tillfälle att träffa Björn Ekesten den 22 november då han lovat hålla ett föredrag för oss. Platsen bör bli Enköpings Brukshundsklubb men i skrivande stund har jag inte lyckats nå de styrande där.

För Dandieägare - uppfödare eller icke - rekommenderar jag att göra denna undersökning vars resultat är livslångt.

Om man dessutom skickar in kopia av protokollet till det finska forskarteam, som sysslar med att försöka kartlägga vår ras gen/gener som kan utveckla glaukom, har man gjort en stor insats för rasen. Adress se nedan.

Eftersom den seriösa labradoraveln sedan början av 80-talet delvis styrs av avelshundarnas ögonstatus faller det sig för mig naturligt att framdeles göra en gonioskopi på de hundar av vår ras som jag har för avsikt att använda i avel.

Vi har ett antal veterinärer som har utbildning för att göra gonioskopi, förmodligen är det fler än de som finns på denna lista

 

Här finns gonioskopiutbildade veterinärer:

Regiondjursjukhuset Strömsholm tel . 0220 45800

Vet Nils Wallin-Håkansson och Berit Wallin-Håkansson

 

SLU Uppsala

Vet Björn Ekesten e-mail bjorn.ekesten@kv.slu.se

 

Regiondjursjukhuset Helsingborg

Smådjurskliniken tel 042-16 80 00

Vet Ida Möller

 

Vet Eva Gustafsson 0372 81 39 00 tjg Värnamo, Falköping och Ljungby

 

Djursjukhuset Skara

tel 0511 671 71 Margareta Jonsson 1gång/mån tjg Jönköping

Smådjurskliniken Jönköping 036 34 18 80

 

Vet Agneta Weiman, Jönköping

Tel 036 37 91 91

 /inez1.jpg

 

Skøtseln av din Dandie

Pælsvård ær en viktig del av Dandiens hælsa.
Pælsen finns i två færger, peppar och senap.
Varje Dandie har sin egen ytterrock. Pælsens struktur ær ytterst viktig før rasen då den bæsta pælsen torkar snabbast!

Dandiens pæls ær en blandning av stræva hårstrån och ull. Pælsen skall vara dubbel med två delar stræva stræn och en del ull. Pælsen skall kænnas frasig nær du klappar och tar i din hund. Længden på pælsen får inte bli så lång att den delar sig i en bena på ryggen.

Håren på benen skall vara ca, fem centimeter.

Svansens ovansida skall vara stræv och på undersidan finns mjuka ljusare hår som skall bilda en fana.

Møssan skall helst bestå av mjuka och silkiga hårstrån. En luddig møssa ær inte att føredra. Møssan klipps till en fin form som passar din Dandies huvud.

Ørats øvre del skall ingå med pælsen i møssan. Ørats nedre del ska bestå av en tofs med mjuka silkiga strån. Tofsen formas som en fin diamant.

/diamant-tofs.jpg

 Teckning av Jonas Wiborg

Nosen: På nosryggen klipps eller plockas en trekantig bar flæck som børjar vid bakkanten på nostryffeln, cirka 2,5 cm och pekar bakåt mot øgonen.

Trimning= att gøra iordning din hund. Att før hand plocka bort lossnande tæckhår hos din hund.
Trimning innebær yttre omhændertagande, borstning, kamning och tvætt av din hund.

Hjælpmeddel vid trimning: Fingerkondomer och trimkniv.

Hjælpmedel vid borttagande av ull: Furminator, pimpsten, kam med omlott-trædda gummiband.

Øvriga hjælpmedel før vård av din Dandie: Pincett till borttagning av øronhår. sax, effileringssax,karda, kam, kam med rullanda piggar, tandstensskrapa, klotång och eventuellt en klofil, øronpuder som gør det lættare att greppa håret i øronen.

                                                                                                                   //Randi

 /calle-sot.jpg

Trimning

Att ”bryta” pälsen förekommer ofta och är precis vad ordet säger. Genom att hålla några pälsstrån mellan tummen och pekfingret vid den längd man vill ha, och med andra handens tumme och pekfinger bryta av stråna. Med denna metod kan man korta pälsen utan att dra bort eller tunna ut päls. Resultatet blir en mjuk och naturlig päls som man inte kan få med sax.

 

 /19juli-ester.jpg  /img_1851.jpg  /galleri-helen-c.jpg

 

Frambenen

Kamma håret rakt ut från benet och jämna av till 5 cm längd runtom. Kamma sedan håret rakt ned och plocka så mycket som behövs för att benen, sett framifrån, ser rakt ut från skuldran och ned till tassen. Klipp bort hår mellan trampdynorna och runda av nertill runt tassarna. Titta på hunden ur alla vinklar och med hunden i rörelse och finjustera. // Bosse

 

/prince-huvud-17-mars.jpg

 

Tips för tassar

När man har kammat håret uppepå tassarna, så känner man igenom mellan trampdynorna. Det kan ibland kännas som en hård knöl mellan trampdynorna. Det är grus, sand och annat smuts som blivit under din hunds utevistelse. Jag försöker att klämma sönder "smutsknölen" mellan fingrarna. Går inte det så kan man försiktigt dra i knölen och klippa bort den, med saxen så nära smutsen som möjligt. Var försiktig! Dandiens klor växer snabbt och pulpan följer med lika snabbt. Håll efter klorna. Skriv upp datum när du klippte klorna och snart vet du hur ofta du måste hålla efter dom på din Dandie. På en del Dandies börjar klorna att rulla sig rätt så snabbt om man inte klipper ofta. // Lotta

 

 

 /ester-ren-o-fin.jpg

 

 

Flag Counter